Många barn i den här åldern har ett stort ordförråd och kan använda mycket grammatik på rätt sätt. Barn förstår att vissa bokstäver och vissa ljud hänger ihop. De kan försöka stava enkla ord, och en del barn börjar läsa lite. Många barn tycker om att hitta på korta sagor och förstår att berättelser ska ha en början, en mitt och ett slut.
Tolkar ofta saker bokstavligt
Mycket av språket tolkas fortfarande bokstavligt. Vuxna pratar till exempel ibland slarvigt och överdrivet om hot och våld när de är upprörda, till exempel i trafiken. För femåringen kan vuxnas hot mot andra tolkas bokstavligt, och därför ska du vara väldigt sparsam med ovårdat språk i barns närvaro.
Även hot som riktas mot barnet ska alltid undvikas, till exempel det vanligt förekommande ”jag lämnar dig i affären om du inte slutar bråka och kommer med nu.” Barn blir rädda och förtvivlade av sådana hot eftersom de tror att du verkligen skulle kunna lämna dem ensamma.
Även om språket utvecklas väldigt mycket, är det fortfarande begränsat. Barnet har svårt att beskriva saker som hen har sett, men som inte andra har sett. Det är också svårt för barnet att ge enkla vägbeskrivningar, liksom att få beskrivningar och kunna följa dem. Det är till exempel inte alls säkert att en femåring hittar hem själv från en lekplats, även om vägen är enkel och du beskriver den tydligt.
Att förklara varför andra tänker och känner som de gör är jobbigt för barnet. Det är också svårt att ta eget ansvar för att hålla igång en diskussion en längre stund. Men barnet har nu lättare att turas om att prata i samtal. Hen kan lyssna mer på andras synpunkter, och svara på ett lämpligt sätt.
Om barnet har flera språk
Om barnet hemma har hört och pratat två språk eller fler under uppväxten och fått öva tillräckligt på dem, kan hen i den här åldern uttala de flesta ord och ljud korrekt på alla språken. Mindre uttalssvårigheter med lite svårare språkljud kan fortfarande förekomma.
Pratar ofta och gärna
Prat betyder många olika saker. Det är bland annat ett sätt att vilja bli sedd. Barnets självkänsla blir starkare när du lyssnar. Att lyssna är att visa att både barnet och vad hen har att säga är viktigt och värdefullt.
För att barnet ska lära sig att sätta ord på känslor, är det bra att låta känslor vara en viktig del när ni pratar. En sagostund på kvällen när ni får vara tillsammans i lugn och ro är värdefull för både barnet och dig. Det är också ett bra tillfälle att prata om olika känslor.
Ibland pratar barnet högt för att styra sina egna handlingar. Barnet riktar då pratet till sig själv. Att prata högt för sig själv hjälper barnet att lösa praktiska problem, men också att ta hand om sina känslor.
Skärmar och olika medier
Du sätter gränser kring och lär barnen att hantera olika media. Du tar de beslut för ditt barn som du tror blir bäst.Att aldrig låta ett barn komma i närheten av en skärm kan ge ett underläge gentemot andra barn. Att ge barn obegränsad tillgång till skärm är skadligt, eftersom det tar tid från fysisk aktivitet, lek, umgänge med andra och andra uppgifter. Det är också dåligt för barns kroppar att sitta passiva med en skärm för långa stunder.
Högst en timme framför skärmen om dagen
Folkhälsomyndigheten har tagit fram nationella riktlinjer för barns skärmtid. Enligt riktlinjerna bör barn mellan 2 och 5 år inte använda skärm mer än en timme om dagen. Barn mellan 6 och 12 år bör högst använda skärm i två timmar om dagen.
Det är viktigt att tiden framför skärmen inte ersätter tiden när ni är tillsammans, eller ersätter tiden då barnet får röra sig och leka utomhus. Barn behöver röra sig mycket och vara aktiva. Det största problemet med skärmar är att de tar för mycket tid från annat som är bättre för barnen.
Ha uppsyn över barnet
Det finns olika uppfattningar om hur skärmtid påverkar barn. Vissa åldersanpassade tv-program och digitala spel kan i den här åldern vara roliga och lärorika.
Tänk på att ha samma uppsyn över ditt barn när hen har skärmtid som vid alla andra typer av aktiviteter.
Tidsbegränsa barnets skärmtid. Ett tydligt sätt är att till exempel ställa en äggklocka på ringning. Hjälp barnet att avsluta genom att säga ”nu är det bara fem minuter kvar, och när klockan ringer ska vi stänga av”. Det ger också barnet lite tidsuppfattning.
Ta hänsyn till barnets ålder och personlighet
Fundera över vad du tycker att ditt barn är mogen att klara av. Det kan skilja sig åt mellan barn i samma ålder. Anpassa det barnet får se och göra efter hens personlighet. Titta tillsammans med barnet, prata om det ni ser och upplever. Tänk på att barn kan bli rädda för sådant som du inte tror att de blir rädda för.
Barn i den här åldern ska inte ha egen tillgång till sociala medier. Du kan ibland visa dem bilder eller filmer från sociala medier som du själv har valt ut eller godkänt. Låt inte barn se nyhetsprogram, vuxenfilmer eller spela spel med våld. Stäng av obehagligt bakgrundsljud.
Hur vuxna gör påverkar
Fundera över hur du själv använder medier när du är tillsammans med ditt barn. Barn gör som vuxna gör. De flesta sociala mediaprogram är utformade för att sluka så mycket som möjligt av din egen uppmärksamhet. När du själv sitter med en skärm blir du därför mindre uppmärksam på ditt barn.
Vanligt att barnet kan och gör
I den här åldern är det vanligt att barnet gör detta:
- Bildar fullständiga meningar som i stort sett är grammatiskt riktiga.
- Ställer frågor som Hur långt? Hur stort? Hur högt?
- Vill kunna skriva sitt eget namn.
- Lever sig in i och berättar sagor med en början, en mitt och ett slut.
- Gillar roliga historier, rim och ramsor.
Tips på roliga saker att göra
Här följer några tips på vad som kan vara roligt i den här åldern:
- Läs böcker tillsammans.
- Låt barnet vara delaktig i sagor. När du läser sagor kan det vara roligt att ibland avbryta berättelsen och låta barnet berätta slutet utifrån sin egen fantasi.
- Skriv ner en av de sagor som barnet berättar. Låt hen sedan rita bilder till sin berättelse. Den boken blir värdefull att spara.
- Gör en klocka tillsammans. Använd kartong, tuschpennor, sax och en klämma.
- Ge barnet möjlighet att sortera, gruppera, matcha ihop och räkna saker. Hen kan till exempel para ihop strumpor och lägga bestick i lådor. Prata om vad barnet gör och benämn kategorierna.
